Te är något man dricker.
Till är en preposition.
tisdag 19 januari 2010
måndag 4 januari 2010
Problem: förkortningar
När man först börjar fundera kring fenomenet förkortningar så inser man ganska snabbt vad onödigt det är. Det finns ett flertal olika anledningar till att förkortningar av ord, som till exempel t.ex., är irriterande och framkallar negativa känslor.
För det första så blir de avhuggande i texten, de står ut, när syftet med dem egentligen är något helt annat. Att använda sig av en förkortning är då i din text en koncentration av punkter och bokstäver som egentligen inte säger något, utan bara finns där och skapar en fläck i det som annars (förhoppningsvis) skulle vara en flytande mening.
För det andra så är förkortningar lite överlägsna. Att inte skriva ut orden och förkorta dem och dess betydelse är att tro mer på sig själv än språket. Man tar även en risk när man förkortar. Man kan inte veta att läsaren tar emot innehållet och förstår vad förkortningen går ut på. Som tidigare inlägg har sagt, var tydlig, ibland närmast övertydlig, så att ditt budskap inte kan tolkas på annat sätt än menat. Tänk alltid på vem det är du skriver till.
Förkortningar ger även intrycket av att författaren är lite lat och byråkratisk. Texter som jag tycker är förbehållna med att få innehålla förkortningar som s.k., t.ex., osv., m.m., är lagtexter och "terms of agreement"-dokument. Texter som bara behöver tryckas och läsas små delar av för att hitta sitt matnyttiga. Där behövs inte tydligheten i flytet av texten, där behövs tydligheten i retoriken.
Men det är inte många av oss som skriver sådana typer av texter. Även fast retoriska svängar är bra att kunna hantera så är de inte nödvändiga för att skriva en bra text. Kortheten, slagkraftigheten och tydligheten sammanfattat i noggranna valda typsnitt är helt klart bäst.
Men det finns naturligtvis ord som med fördel förkortas. Förkortningar på företag, myndigheter, organisationer och liknande skrivs ut första gången de nämns i texten men kan, eller ska, förkortas när det återigen förekommer. Det finns också två olika typer av förkortningar inom dessa. Första är förkortningen som uttalas som ett ord, exempelvis Ikea och Sida. Den andra gruppen är de som uttalas bokstav för bokstav och de skriv då med stor bokstav helt och hållet som exempelvis ABB och SMHI.
Det finns också förkortningar som ord. De är allmänt accepterade och ska naturligtvis användas. Lägg dock märket till att varken pc eller aids skrivs med stor bokstav. Om man skulle blanda ihop det finns det ett fint exempel på hur fel det kan bli om man använder versaler på fel sätt.
Skriver man "VHS" så syftar det som ovan till ett ord som uttalas bokstav för bokstav. Det gör det även när det skrivs "vhs". Men skillnaden mellan de båda är stor. "VHS" syftar till "Verket för högskoleservice" medan "vhs" istället syftar till, de nu lite förlegade, videobanden.
Så betänk förkortningar när du skriver din text. Att använda t.ex., s.k., osv., m.m., och liknande förpestar en text. Gör det till en vana att skriva ut, flytet blir bättre och ögat behöver inte hoppa lika mycket, då man lär sig att identifiera punkter som ett avslut och därmed paus. Betänk också förkortningar som ska användas och på vilket sätt. Exempel finns ovan.
För det första så blir de avhuggande i texten, de står ut, när syftet med dem egentligen är något helt annat. Att använda sig av en förkortning är då i din text en koncentration av punkter och bokstäver som egentligen inte säger något, utan bara finns där och skapar en fläck i det som annars (förhoppningsvis) skulle vara en flytande mening.
För det andra så är förkortningar lite överlägsna. Att inte skriva ut orden och förkorta dem och dess betydelse är att tro mer på sig själv än språket. Man tar även en risk när man förkortar. Man kan inte veta att läsaren tar emot innehållet och förstår vad förkortningen går ut på. Som tidigare inlägg har sagt, var tydlig, ibland närmast övertydlig, så att ditt budskap inte kan tolkas på annat sätt än menat. Tänk alltid på vem det är du skriver till.
Förkortningar ger även intrycket av att författaren är lite lat och byråkratisk. Texter som jag tycker är förbehållna med att få innehålla förkortningar som s.k., t.ex., osv., m.m., är lagtexter och "terms of agreement"-dokument. Texter som bara behöver tryckas och läsas små delar av för att hitta sitt matnyttiga. Där behövs inte tydligheten i flytet av texten, där behövs tydligheten i retoriken.
Men det är inte många av oss som skriver sådana typer av texter. Även fast retoriska svängar är bra att kunna hantera så är de inte nödvändiga för att skriva en bra text. Kortheten, slagkraftigheten och tydligheten sammanfattat i noggranna valda typsnitt är helt klart bäst.
Men det finns naturligtvis ord som med fördel förkortas. Förkortningar på företag, myndigheter, organisationer och liknande skrivs ut första gången de nämns i texten men kan, eller ska, förkortas när det återigen förekommer. Det finns också två olika typer av förkortningar inom dessa. Första är förkortningen som uttalas som ett ord, exempelvis Ikea och Sida. Den andra gruppen är de som uttalas bokstav för bokstav och de skriv då med stor bokstav helt och hållet som exempelvis ABB och SMHI.
Det finns också förkortningar som ord. De är allmänt accepterade och ska naturligtvis användas. Lägg dock märket till att varken pc eller aids skrivs med stor bokstav. Om man skulle blanda ihop det finns det ett fint exempel på hur fel det kan bli om man använder versaler på fel sätt.
Skriver man "VHS" så syftar det som ovan till ett ord som uttalas bokstav för bokstav. Det gör det även när det skrivs "vhs". Men skillnaden mellan de båda är stor. "VHS" syftar till "Verket för högskoleservice" medan "vhs" istället syftar till, de nu lite förlegade, videobanden.
Så betänk förkortningar när du skriver din text. Att använda t.ex., s.k., osv., m.m., och liknande förpestar en text. Gör det till en vana att skriva ut, flytet blir bättre och ögat behöver inte hoppa lika mycket, då man lär sig att identifiera punkter som ett avslut och därmed paus. Betänk också förkortningar som ska användas och på vilket sätt. Exempel finns ovan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)