Textens förmåga

Skrivregler. En idé som är svår att greppa. Förutsatt att man använder korrekt språk med stavning, satsbyggnad och längd så är man ändå inte en bra skribent för det. Det krävs något mer. En del har föreställningen att en bra skriven text är långa meningar med fackligt språk. Som exempelvis kurslitteratur. Studenter är de första att protestera. Kurslitteratur använder långa meningar, ibland hela stycken, fackligt språk och vältrande i fina ord som författaren kanske inte ens själv vet hur man ska använda. Kurslitteratur är (för det mesta) osannolikt svårt att läsa.

Även uppsatser och vetenskapliga texter ska tydligen skrivas komplicerat, jargongen är att ju mer invecklat och "snyggt" du förpackar det och ju mer oförståligt du gör det desto bättre vetenskapman/kvinna är du. Jag hatar att skriva vetenskapligt.

Det beror på att den är översittande. Den är obegriplig och man måste läsa om för att förstå, för att minnas. En bra text är okomplicerad, man använder korta ord och korta meningar för att få texten att flyta. Flyter den inte är det något fel.

Men det viktigaste att tänka på när du skriver din text är att tänka på läsaren. Tro inte att läsaren vill veta allt och tro inte heller att läsaren är dum. Men överskatta inte heller läsarens förkunskaper. Säg det du vill säga, kort och koncist, men säg inte allt. Blir läsaren för uttråkad lämnar den din text.

När du korrekturläser din text letar du efter fel. Bra, det ska och måste göras. Men gör det även till vana att läsa upp din text högt för dig själv. Haltar du och det behövs pauser är det något fel. Kortare ord, kortare meningar och mer innehållsrikt material på färre använda ord. Det är en konst att lyckas med.

Jobba med din text.
Ett lätt, rakt och tydligt språk visar respekt och ger ett ärligt intryck.

Tack för inspirationen Please Copy Me.